Steve Nash: Överskattad?

Steve Nash: Överskattad?
Bild från NBA.com

Vad har Steve Nash varit de två senaste åren, sen han återvände till Phoenix Suns? Enligt många, "the haters", är han bara en kort,vit, långhårig kanadensare(!) som rövat bort två MVP-troféer från Kobe Bryant och LeBron James, som de kunde ha användning för när de ska jämföras med Michael Jordan i framtiden. "Nash kan ju bara passa, det skulle de (KB24 och LBJ) också kunna göra om de ville" De som tycker så här har rätt till sin åsikt, men jag tycker den är felaktig. Steve Nash är den första av spelare som för tillbaka NBA till sina glansdagar, 80-talet då typ hälften av de bästa spelarna genom tiderna var aktiva. Han är 2000-talets "Magic".

Sen början av milleniumet har Nash varit ansedd som en av de 5 bästa pointguardsen i ligan. Hans assistsnitt från då till nu ser ut som följer: 00-01: 7.3, 01-02: 7.7, 02-03: 7.3, 03-04: 8.8, 04-05: 11.5, 05-06: 10.5.
   Men det är ändå inte förrän han kom till Suns som han fick uppmärksamhet och utmärkelser. Varför? I Dallas så var han aldrig den riktiga ledaren, inte den man associerade med laget. Först hade de Michael Finley, sen så kom Dirk Nowitzki in och tog det mesta av strålkastarljuset. Hans sista säsong i Dallas hade de för många stjärnor, så då fick han verkligen inget utrymme. Men i Phoenix blev allt annorlunda. Suns var ett ungt lag med många talanger (Shawn Marion, Amare Stoudemire etc.) men ingen ledare, ingen veteran. Coachen Mike D'Antoni använde sin filosofi "Run & Gun" och gav Nash nyckeln till laget. Han slarvade inte bort den.

Första säsongen med Suns tog de hela ligan med storm, de vann 62 matcher, jämfört med 29 året innan. Han snittade 11.5 assist per match, högsta snittet på 10 år (John Stockton,94-95: 12.3). Han gjorde att Suns satte 16.2 poäng mer per match än året innan (110.4 - 94.2), vilket är den största ökningen mellan två säsonger sedan skottklockan infördes. Han gjorde att de unga talangerna blomstrade. Amare Stoudemire blev ett monster inside, Shawn Marion blev den bäste allroundspelaren i ligan, Joe Johnson och Quentin Richardson satte mer 3-poängare än någonsin, Vilket senare ledde till att de fick feta kontrakt med andra lag. Han fick mottaga MVP-trofén som den andre "utlänningen" genom tiderna att vinna utmärkelsen (Hakeem Olajuwon, Nigeria). 
   Den här säsongen såg mörk ut till en början. Laget hade under sommaren tappat 2 av sin bästa scorers, (Johnson, Atlanta och Richardson, New York) plus att Stoudemire behövde operation och skulle vara borta resten av säsongen. Det var alltså bara Nash och Marion kvar av start-femman från året innan. Experternas dom var inte snäll. Suns skulle åter falla i mörker, inget slutspel och inga utmärkelser.  Men Steve Nash ville annat. 

Phoenix Suns vann sin divison för andra året i rad, gjorde 108.4 poäng per match (bäst i ligan) och spelade lika bra som året innan. Nash snittade 10.5 assist och hade karriär siffror i poäng (18.8), returer (4.2), minuter (35.5), skottprocent (51.2%) och straffprocent (92.1%). Han hjälpte 6 av sina medspelare till karriärhöga siffror i poängsnitt. Boris Diaw, som suttit på bänken i Atlanta hela sin karriär, exploderade till en av de bästa allroundspelarna i NBA. Nash blev också den 3:e spelaren genom tiderna att sätta minst 50% av sina skott, 40% av sina treor (43.9%) och 90% av sina straffkast (Reggie Miller, 93-94 och Mark Price, 88-89). Han blev dessutom den nionde spelaren att vinna MVP två år i rad, och därigenom endast den andre pointguarden att göra så (Magic Johnson,88-89,89-90). I sluspelet gick ledde han laget till Western Finals båda åren, där de tyvärr förlorat mot Dallas och San Antonio. 

MVP betyder "Most Valuable Player", alltså den mest värdefulla spelaren. Den som ska få utmärkelsen måste vara så viktigt för laget att de inte skulle vara något utan honom. Javisst, Lakers eller Cavs skulle inte vara lika bra utan sin Kobe eller LeBron. Men tänk vad Nash har gjort för ett 10-tal spelare i sitt lag under de två åren. Han har gett dem en bättre karriärer. Han har gett dem utmärkelser och troféer. Han har gett dem framgång och uppmärksamhet många av dem inte hade fått annars. Hur mycket av det har Bryant eller James givit sina lagkamrater. Inget alls faktiskt. 

 Tidningen SLAM skrev på framsidan av sin septembertidning 2005, då Steve Nash var på framsidan, så här: "Better than Stockton? Better than Kidd? Best since Magic? Steve Nash is no joke." Precis så bra är han.   

Toronto Raptors: Äntligen ett vinnarlag?

Toronto Raptors: Äntligen ett vinnarlag?
Bild från Sportslogos.net

Nu när NBA säsongen bara är någon månad borta så får man ta att börja se framåt. Vilka kommer göra succé?, vem pallar inte trycket?, vilka gör det?, vilket lag vinner?, vilka förlorar?. Ända sen Toronto Raptors kom in i ligan 1995 så har man varit loserlaget, alltid varit bland de sämsta i NBA. Men i somras ändrades allt.

Jerry Colangelo, general manager för Phoenix Suns, bestämmer sig att lämna sitt jobb. Han vill ha en ny utmaning. Han gjorde Phoenix till ett av de tre bästa lagen i NBA, det roligaste laget i ligan och var en magiker på att få rätt spelare till laget. Många trodde att han var galen när han bytte bort både Joe Johnson och Q Richardson, mot oprövade kort som Boris Diaw. Men kolla vad som hände, ni vet nog vad. Colangelo har ett mycket bra rykte i branschen, och han valde Toronto Raptors.
   Han började utöva sin magi på en gång, då han fick 1:a picken i NBA Draften i somras. Där draftade han superlöftet från Italien, Andrea Bargnani, som ses som en ny Dirk Nowitzki. Han fick även i andra omgången PJ Tucker, från Texas, en hårt arbetande G-F som kan tillföra laget energi från bänken. Sen fortsatte det bara i den farten. Kris Humphries kom från Utah mot Rafael Araujo, highflyern Fred Jones valde Raptors istället för Pacers, Nesterovic byttes mot Matt Bonner med Spurs, och an rensade Europa på stjärnspelare. Uros Slokar, Anthony Parker, Jorge Garbajosa.

Deras lag ser idag ut på detta sättet, enligt mig.
C- Chris Bosh
PF- Andrea Bargnani
SF- Morris Peterson
SG- Anthony Parker
PG- TJ Ford
Bänk: Jose Calderon, Jorge Garbojsa, Joey Graham, Kris Humphries, Fred Jones, Darrick Martin, Rasho Nesterovic, Uros Slokar, Pape Sow, PJ Tucker.

Man kan se vad herr Colangelo försöker få in i föreningen. Vinnartradition. Han har Calderon och Garbojsa, två nyblivna Världsmästare och vana vinnare i Europa, Parker som kanske varit den bäste spelaren i Europa de senaste 5-6 åren, då han vunnit allt med Maccabi Tel-Aviv. Bargnani ger laget en så kallad Nowitzki-typ, en som kan skjuta treor även fast han är 2,11 lång. Chris Bosh, kommer fortsätta sin roll som den klara ledaren av laget och hans utveckling pekar bra uppåt. Man tog också in Ford från Milwaukee. Förra året hade man Mike James på pointguarden. Han hade ett "breakout" år men var mer av en scorer. Ford är en riktig pointguard. Han kommer dock få en hård fajt om startpositionen av Jose Calderon, som visade i VM att han är otroligt bra. Även Garbojsa komme få sina minuter, med sitt farliga skott som han visade i VM-finalen(6-11 treor).

Men detta nykomponerade lag tror jag att Toronto får en nystart och kan ta sig ur bottenträsket. Man kanske inte går till slutspel första året, men man kommer att nå dit. Lika säkert som att New York kommer vara lika dåliga som förra året. 

***Nästa inlägg:    Steve Nash: Överskattad? 


Tekniska ändringar...

Jag försöker ändra lire inställningar på bloggen, som bilder och liknande. Kan ta lite tid. Ska försöka skriva idag eller imorgon, då om Toronto Raptors, som kommer bli NBA överraskninglag nästa säsong. Stay tuned, så ska ni få veta varför...

Carmelo Anthony - The Hidden Star

Carmelo Anthony - The Hidden Star
Bild från NBA.com

Förra året var det så kallat "Come-Out Party" för Carmelo Anthony. Han etablerade sig i ligan som en av de bästa på sista-sekunden-skott, han snittade 26.5 ppg, 4.9 rpg, 2.7 apg och 1.1 spg. Han tog kontroll i Denver och var deras ledare, tog laget till vinst i Northwest Division. Men han har ännu inte blivit uttagen till All-Star Game, då LeBron James och Dwyane Wade redan spelat två, och Chris Bosh en. Varför?

En sak kan vara att han är för jämn. Nej, det är inget dåligt egentligen, men det kan vara det när det gäller om uppmärksamhet. Det är ju bara att kolla på de två stora, James och Wade. James har alltid varit i strålkastarljuset. Kom till NBA som 18-åring, inte gått college, utvecklats mycket varje år. Wade, stjärna på college men inte superstar-material, chockar alla och har stört utvecklingskurva av alla, vinner Finals MVP och NBA. De får uppmärksamhet. Men Anthony?
   Han gick samtidigt som LeBron på high school och hamnade  då alltid i skuggan av honom. Gick på college ett år och var otroligt jämn och mogen för sin ålder, vann NCAA. Draftad 3:a av Denver. Har gått till slutspel, varit lagets ledare sen starten, alltid spelat bra. Ja, där har vi det. Alltid spelat bra. Han har ingen påtaglig svaghet som de andra har fått uppmärksamhet för. James hade inget bra skott när han kom till ligan, men nu när han utvecklat det så pratar folk om det. Wade ansågs vara en "tweener", alltså för kort för shoting guard och för lång för point guard. Han har motbevisat det, han också. Men Anthony har alltid haft ett bra skott, har perfekt längd och kropp och är en kämpe. 

För det andra så är konkurrensen just Carmelos position (Small Forward) inte att leka med i West. Du har Tracy McGrady (SG-SF), Kobe Bryant (SG-SF), Shawn Marion (SF-PF). De spelarna får sin del av rösterna, var så säkra. Detta gör att fler väljer dessa spelare som SF när de röstar till West-laget.

Men i år blir det annorlunda, tro mig. I somras visade Melo hela USA vem han är och hur bra han är. I VM med Team USA var han den spelaren som var jämnast och spealde på högst nivå. Han räddade USA från förlust mot Italien i gruppen, ledde laget i poäng, och tog ansvaret som kapten. Han visade att han minst lika bra som de andra från Draft Class 2003. Om han inte kommer med i All-Star Game i år är något fel med vår värld.

NBA Info...

- Charles Barkley, Joe Dumars och Dominique Wilkins blev igår invalda i basketens "Hall Of Fame" i Springfield, Massachusetts. Alla har haft olika vägar till framgång. Barkley vann 2 OS-guld, 11 säsonger som All-Star, NBA MVP -93, men ingen NBA-titel. Joe Dumars vann 2 NBA-mästerskap, blev Finals MVP vid en av dem,var All-Star 6 år och spelade alla sina säsonger i Detroit, där han idag är General Manager. Dominique Wilkins var All-Star spelare 9 år, vann dunktävlingen 2 år, men vann ingen MVP eller titel. Han är mest känd för sina dunkar.
   Alla av dessa har gjort olika avtryck i NBAs och basketens historia, och det tackar vi dem för.

- Phoenix signade den 1 september guard/forwarden Jumaine Jones, senast i Charlotte. Detta ger dem en trepoängskytt till, då Eddie House bytte till New Jersey i somras.

- Cleveland signade guarden David Wesley i tisdags. Han kommer senast från Houston och ger tuffhet och skytte till Cavs.

- Miami har kvar samma lag som förra året, och de gamla veteranerna stannar för ytterligare 1 år. Tidigare i somras skrev Alonzo Mourning på och i onsdags skrev Gary Payton på. Repeat?

- Pau Gasol, Memphis Grizzlies, som skadade sig i VM, där han spelade för sitt Spanien, kommer att vara tillbaka om 4 månader, är svaren från Grizzlies. Han behöver göra en fotoperation.

- Warriors rookie, Patrick O'Bryant, är skadad och missar training camp. Han är borta 4-6 veckor med en bruten fot. Warriors som också har ny coach, den legendariske Don Nelson.

Så var det över...

Så var det över...
Bild från NBA.com

Så var VM över för den här gången. Nästa VM spelas i Turkiet år 2010. Mitt tips på segrare då är... USA. Jag rtor de under de nästa fyra åren kommer lära sig att spela "FIBA"-basket och tillsammans  med sin överlägsna atletism ta hem turneringen. Men tillbaka till nutiden.

Spanien sa "Vi gör det för Pau" och gick sen ut och fullständigt krossade Grekland, 70-47. 47 poäng. Det är inte mycket av ett lag på den här nivån. Tyvärr såg jag inte matchen, men man kan tänka sig att Spanien spelade ett sjuhelsikes försvar. Grekland lyckades sätta 12, 11, 11 och 13 i respektive period. 47 poäng är det minsta ett lag gjort i en VM-final någonsin. Enough said. 
    Spanien,  å sin sida, var heta. Jorge Garbajosa satte 6 av 11 trepoängare, Juan Carlos Navarro satte 4 av 9 och på det sättet sköt de sönder sina motståndare. Swish, så var de världsmästare. 

Pau Gasol, som var skadad i finalen, hejade ivrigt på sina lagkamrater från sidan hela finalen. Han fick efter matchen ta emot Tournament MVP. Gasol snittade 21 poäng och 9 returer då Spanien gick obesegrade i VM. All-Tournament Laget bestod av då Gasol, hans lagkamrat Garbojsa, USA's Carmelo Anthony, Argentinas stjärna Manu Ginobili och Grekland spelförare Theo Papaloukas. 

Så vad händer nu? Ja, för landslagen är nästa mål OS i Peking 2008. Kina har ju som mål att dominera den olympiaden, i alla grenar, men i basketen blir det nog svårt att vinna. Där tror jag att det är ungefär samma lag som kommer vinna guld, silver och brons i Peking som det var här. Spanien, Grekland, USA och Argentina. Både Serbien och Litauen är i en generationsväxling, och några andra länder kan jag inte se som kan hota. Sverige kanske? Inte troligt...

Let's Face It...

Let's Face It...
Bild från NBA.com


Det sägs ju att en bild säger mer än tusen ord. I detta fallet med bilden här, är det nog helt korrekt.

   USA förlorade semifinalen mot Grekland med 101-95. Efter att ha börjat bra, ledde efter första med 20-14, tappade man allt. 2:a och 3:e perioden vann Grekland med 31-21 respektive 32-24. Det hjälpte inte att USA försökte reparera skadan i sista perioden, som man vann med 30-24, för det gick inte att reparera. Grekland spelade precis som man ska göra för att slå USA.


Det är ett stort bakslag för USA, som gjorde allt man kunde för att få ihop ett "lag" den här gången. Man skippade många storstjärnor, och tog istället med tre superstjärnor och resten var laget. Den här turneringen skulle bli deras revansch, deras bevis på att de fortfarande är bäst i världen. Istället fick vi ytterligare bevis på att USA inte är bäst i världen längre, utan snarare 3:a/4:a i världen idag. Det måste USA förstå nu. Let's Face It, ni är inte bättre.


Grekland sa innan matchen igår att "USA inte hade mött ett bra försvarslag i turneringen förrän nu". Det är sant, mycket sant. Grekland har ingen NBA-spelare i truppen. Men de är ett lag, en för alla, alla för en. Grekland spelar mycket bra försvar, de finns alltid hjälp om någon blir slagen, alltid utblockering, alltid hårt lagförsvar, alltid rätt positioner. Vilket leder till att amerikanerna inte får samma lägen som i föregående matcher, vilket gör dem frustrerade. Grekland spelar och lite på gränsen till fult, men inom gränserna, vilket gör motståndarna just frustrarde och de tappar humör och koncentration. Igår satte man också 63 % av sina skott vilket också gjorde att man kunde befästa en klar ledning.


Vad ska USA göra nu då? Ja, först ska de spela bronsmatch mot Argentina, som förlorade mot Spanien i en rysare som slutade 75-74. Så den matchen som många trodde skulle bli final blir nu bronsmatch, USA-Argentina. Men om man ska kolla bortom den matchen och in i framtiden, så måste USA göra en sak. Lära sig spela bra försvar, som ett lag. I USA uppmärksammas inte försvar lika mycket som försvar. Man får alltid reda på vem som gjorde poäng, men aldrig vem som gjorde en avgörande charge eller steal. Det står bara som siffror i matchstatistiken efteråt. Det är inte konstigt att det endast finns två utpräglade försvarspelare i NBA. Ben Wallace och Bruce Bowen. Det är inte heller konstigt att de bästa laget under säsongen förra året var Detroit Pistons, där försvaret är högsta prioritet. 


Defense wins ballgames.