NBA 06-07: Är detta slutet för Grant Hill?

Grant Hill
" Grant Hill har haft en skadefylld karriär sedan han kom till Orlando. Nu kan det vara över." Bild från
Gettyimages.

Inatt vann Detroit Pistons sin fjärde match i rad mot Orlando Magic i första omgången av NBA-slutspelet, 97-93, vilket betyder att Magics slutspel fick ett snabbt slut. Detta var deras första slutspel på länge och fler lär komma med unge Dwight Howard och Jameer Nelson vid rodret i framtiden. Men det var kanske sista slutspelet för Grant Hill, som en gång i tiden kallades för Michael Jordans arvinge. 

När Hill skrev på för Orlando år 2000 var han en firad stjärna i NBA. Tillsammans med unge Tracy McGrady bildade de en fruktad duo som skulle föra laget till vinster och framgång. Han skrev på ett 7-årskontrakt värt 622 miljoner kronor. Det gick dock inte som de tänkt sig, vare sig för Hill eller laget. 

"Just Like Mike. Only Better." 
När Hill anlände till NBA gjorde han det som hyllad stjärna från college. Under sin tid i Duke ledde han laget till NCAA-titlen två gånger (1991, 1992) och hans nummer (33) får ingen längre använda i Duke idag. Han fortsatte på den inslagna vägen i Detroit, och vann Rookie of The Year (tillsammans med Jason Kidd) efter att ha snittat 19.9 poäng, 6.4 returer och 5 assists per match. Redan nästa säsong visade han hur bra han var. Han ledde laget i poäng (20.2), returer (9.8), assists (6.9) och steals (1.25). Hill fick mest röster av alla i All-Star Game-omröstningen. Nästa år, 1996-97 fortsatte i samma stil, han snittade 21.4 poäng, 9 returer och 7.3 assists och fick än en gång spela All-Star Game. Han var så bra att tidningen SLAM skrev följande om honom på framsidan av deras magasin: "Just Like Mike. Only Better." 

De följande säsongerna fortsatte på samma sätt som de tidigare, och han snittade runt 20 poäng, 7 returer och 6 assists varje år. Under sin sista säsong i Pistons, 1999-00, snittade han 25.8 poäng per match, sitt bästa poängsnitt någonsin. Men samtidigt som Hill skördade individuella framgångar, gick det inte lika bra för laget. Detroit gick till slutspel fyra gånger med Grant Hill i laget, och de åkte ut i första omgången varje gång. Med siktet inställt på NBA-trofén skrev han på för Orlando Magic, och tillsammans med McGrady skulle de bilda en fruktad duo och leda laget till nya höjder. Det var då skadehelvetet började. 

Operation, operation...  
Redan några månader innan Hill skrev på för Magic opererades han för att reparera sin brutna ankel. Han fick än en gång operera ankeln i januari, vilket avslutade den säsongen efter att bara ha spelat 4 matcher. Under sina tre första säsonger i Magic spelade han totalt 47 matcher (av 246 möjliga). Fjärde säsongen, 2003-04, spelade han inte en minut på grund av ännu en operation av ankeln, den femte i ordningen. 

Förra säsongen var äntligen fotleden hel och frisk, men han spelade bara 21 martcher, då han opererades för ljumskbråck (sports hernia). Många började nu säga att han inte skulle spela igen. Men han kom tillbaka och årets säsong är den första som han kunnat avsluta sedan han kom till Florida och Orlando. Hill spelade 65 matcher, och snittade 14.4 poäng, 3.6 returer och 2.7 assists. Under sina sju år i Magic har han spelat sammanlagt 200 matcher, vilket betyder att han fått 3 miljoner kronor varje match han spelat. Ingen dålig timlön. 

Vad som kunde varit... 
Inatt, när förlusten var ett faktum, sa Hill att han skulle ta några månader semester för att tänka igenom framtiden. "Vi får se hur jag mår i juni och juli. Mitt mål är såklart alltid att spela. Men man vill inte leva på anti-inflammatoriska medel och liknande resten av livet. Vi får se, i alla fall i mitt fall, hur jag mår." 

Att Grant Hills karriär skulle få det här slutet var inte meningen och inget man trodde för tio år sedan. Med den talangen och träningsviljan skulle han nu istället kunnat pratas om i samma andetag som Michael Jordan, Larry Bird och Dominique Wilkins. Men han karriär tog tyvärr in på ett sidospår och hamnade i en återvändsgränd, sorgligt nog. Vi bör komma ihåg honom när han var som bäst, när han dunkade över centrar och attackerade korgen som bara en gjort tidigare...
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback